Logga in

Register| Forgot Password?

Liselotte Erndin | Ääääntligen feberfri!
15862
post-template-default,single,single-post,postid-15862,single-format-standard,ajax_fade,page_not_loaded,,qode-theme-ver-6.1,wpb-js-composer js-comp-ver-4.3.5,vc_responsive

Ääääntligen feberfri!

07 Mar Ääääntligen feberfri!

Hallojsan på er!

Här är min soffa. Min bekväma soffa. Den fyller sin funktion och rymmer ganska många rumpor, den där. Lagom avstånd till bordet och med både filtar och gosiga kuddar.

Ja, jag skulle nog säga att det är en soffa att trivas i, helt enkelt. Om man nu vill tillbringa tid där, alltså.

 

Men just nu tycker jag inte alls om den där soffan, gosiga filtar till trots. Helt enkelt för att jag tillbringat den största delen av tiden i över TVÅ veckor där. Först var det cellgifterna och därefter däckad då jag blev sjuk.

Jag har hållit på att bli GALEN! 

Det är nu konstaterat att det var en infektion jag hade dragit på mig, trots allt.

Infektionstesterna visade ju att det INTE var det men snabbsänkan tydde ändå på något gammalt taskigt virus. Troligen inte årets influensa eftersom jag varken varit förkyld, haft ont i kroppen eller andra symptom. Jag har bara haft – feber. Dag ut och dag in – feber.

I lördags tänkte jag hålla ut och se hur mycket den sprang i väg. Men när termometern visade 39.4 blev det Alvedon i alla fall.

Sjukhuset hade sagt att jag skulle åka in om febern blev hög. Men jag hade redan talat om att den VAR det, så jag sket faktiskt i akuten. De hade ju ändå inte kunnat göra något som Alvedon inte klarade av. Och VEM har lust att ge sig iväg när man har frossa och mår skit? För att sova på en hård säng och sedan ändå bli hemskickad?

Nä. Alvedonet hjälpte så det fick bli – just det, soffan. (Den är till och med nedsjunken i vänstra hörnet, så mycket har jag legat där – haha)

Tony har servat mig med gröna drinkar som rensat ut och stärkt mitt immunförsvar.

 

Och i går, hörrni sörrni. I går vaknade jag feberfri och det har sedan hållit i sig. Jag är rätt sliten och slut men fasen – äntligen verkar det ha gett sig! Hade jag bara orkat hade jag dansat limbo på den där soffan nu! Håll nu tummarna för att det fortsätter så.

 

Jag skulle fått en venport inopererad i går men det bidde inget av med det. För då bör jag vara ”frisk” först. (Japp, man ska vara frisk för att få hjälp när man är sjuk. Svårt pussel, det där. 😆 )

Så nästa gång får jag ändå cellgifterna i armen och jag tror faktiskt jag skiter i den där porten. Jag är snart halvvägs så det känns inte som att det är någon idé. Vi får se. Mina blodkärl har tagit en del stryk och det tar både två och tre gånger innan de sticker rätt på vårdcentralen, men de brukar vara ena hejare på detta uppe på hematologen.

Så – det får bli som det blir, som flickan sa när kondomen sprack.

Nu känner jag åtminstone att jag kanske börjar få ett liv igen! Nästa vecka kör jag igång min kör Team Liselotte och det ska bli så infernaaaaaaaaliskt roligt! Ca 170 är anmälda så det blir en underbar jättekör som jag är så spänd på att möta!

12 dagar till nästa cellgiftskur. Nu vill jag fanken vara pigg fram tills dess. Jag tycker faktiskt att jag är värd det. Och det klär mig mycket bättre att vara pigg än en soffpotatis!

Kan vi bestämma det?

Puss på öronsnäckan!

 

Liselotte Erndin
lerndin@gmail.com
1Kommentar
  • Monica Svallhed
    Publicerad vid 23:57h, 07 mars

    ❤️ Japp det bestämmer vi! Ta hand om dig, fina Liselotte!!! ❤️