Logga in

Register| Forgot Password?

Liselotte Erndin | Grand finale – Taj Mahal!
15436
post-template-default,single,single-post,postid-15436,single-format-standard,ajax_fade,page_not_loaded,,qode-theme-ver-6.1,wpb-js-composer js-comp-ver-4.3.5,vc_responsive

Grand finale – Taj Mahal!

01 Feb Grand finale – Taj Mahal!

Hej, hej där hemma!

I dag fick jag så äntligen se det. Som en grand finale på denna resa. Detta monument som var en av de få platserna  jag absolut ville se under mina veckor här.

Så tidigt, tidigt i morse klev jag upp, gnuggade sömnen ur ögonen och begav mig till den västra gaten. Vid den tiden var det knappt ingen kö så jag behövde inte vänta länge innan det låg framför mig.

Ett av världens sju underverk – Taj Mahal.

 

Indien Taj2

För er som, liksom jag, inte riktigt känner till historian bakom kan jag dra den lite kort:

Taj Mahal byggdes på befallning av mughalkejsaren Shah Jahan.

Han var otroligt kär i sin tredje hustru Mumtaz Mahl men när hon födde parets 14:e (!) barn dog Mumtaz i barnsäng. Kejsaren blev utom sig av sorg men innan hustrun dog lovade han bland annat att bygga en gravplats åt henne, vars like världen aldrig skådat, samt att besöka denna grav vid hennes födelsedag varje år. Detta var år 1630.

Det första löftet infriades och byggnaden stod färdig drygt 20 år senare.

Shah Jahan störtades dock av sin egen son och sattes i husarrest, i det som nu kallas Red Fort. Han kunde därför inte uppfylla sitt löfte om att besöka hennes grav varje födelsedag. Men vid hans egen död fördes hans kropp till mausoléet och nu vilar de båda där inne, sida vid sida i varsin marmorkista prydd av ädelstenar.

Taj Mahal är alltså en kärleksgåva.

Det är inte tillåtet att ta bilder inne i själva mausoléet men det är otroligt vackert.

Hela byggnaden är gjord i marmor och diamanter,topaser, kristaller safirer osv och kistorna står i mitten. Man kan verkligen gå runt och titta på detta underverk i evigheter. Så otroligt vackert. Det ska ha tagit 20 000 man att färdigställa det… Inget Skanska här, inte!

Indien TajMarmor

Indien TajIngång

 

Indien TajVatten

Indien TajMausoleum

 

När man går in där får man alltså inte filma eller fota. Men däremot måste man bära såna här ursööööta tossor. Lite vårdcentralsfeeling på det, eller hur? 😉

 

Indien TajTossor

Det var fantastiskt att bara vandra omkring där ett par timmar. Byggnaden är omgiven av såväl vatten som en vacker park.

Jag fick se solen gå upp och jag hann se området fyllas med turister innan jag begav mig därifrån igen.

Och, hörrni! Ingen dimma!

Får väl lägga ut en lite selfie också, tänker jag. Så ni vet att jag var där, liksom! Haha!

Indien TajJag

Indien TajPark

 

Även själva gaterna är otroligt vackra. Den här gick jag in igenom och bara den är ju liksom ett mästerverk i sig, eller hur?

 

Indien TajGate

Efteråt åkte jag och min chaufför till Red Fort – där Shah Jahen alltså satt i husarrest. En snabb rundvandring blev det bara där.

Otroligt många guider som var påstridiga och så detta fotograferande! Tror inte jag har berättat om det tidigare men många indier – mestadels unga män – vill väldigt gärna ta en bild tillsammans med den exotiska tanten från Sverige i sina färgglada byxor.

Om de frågar är det väl okej. Vassågo, säger jag, ler och lutar huvudet mot deras axel medans deras kompisar hoppar jämfota av förtjusning.

Men när de tar bilder i smyg blir det ibland lite jobbigt och i dag var de många. Undrar hur många bilder det finns på mig i detta land nu? Haha!

Här är i alla fall Red Fort.

Indien TajFort

 

Och – ja. Taj Mahal var precis lika pampigt som jag hade förväntat mig. Kanske inte riktigt så stort som jag hade trott – men otroligt vackert och mäktigt. Och det var heller inte lika mycket kommers och tingeltangelförsäljare som jag nog anat att det skulle vara. Några killar kom fram utanför och ville kränga småsaker men mer var det inte.

Sen körde min eminente chaufför tillbaka till Delhi och nu sitter jag på hotellrummet.

Klockan är 19 och om åtta timmar kommer taxin som ska köra mig till flygplatsen så tiden fram till dess går till att packa ihop, sova en stund och gå ut och käka en sista måltid i detta land.

 

Det känns vemodigt. Det känns lite sorgligt. Och ja – jag hade gärna stannat en vecka till.

Men jag längtar också enormt efter att krama mina grabbar där hemma.

 

Det har varit en helt fantastisk resa.

Den har blivit som jag trodde. Och den har blivit helt annorlunda.

Den har varit jobbig. Och den har varit det lättaste jag nånsin gjort.

Men den riktiga summeringen gör jag hemma, när jag fått lite distans.

 

Tack, Indien. Av hela mitt älskande hjärta – tack.

Och tack ni läsare för att ni velat följa med mig. Ni har inte kommenterat så mycket men jag ser att ni har läst. Jag hoppas att det har gett er något.

Vi hörs hemma, hörrni!

 

Namasté och puss i pannan!

 

 

Liselotte Erndin
lerndin@gmail.com
4 Kommentarer
  • Eva
    Publicerad vid 09:20h, 02 februari

    Mäktigt!

  • Eva
    Publicerad vid 09:24h, 02 februari

    Vågen för dig som gjort denna maffiga resa helt på egen hand! Är du över genomsnitt modig eller är det så enkelt som det låter att resa ensam som kvinna i Indien?
    Inga incidenter alls? Inga tafsande chauffisar? Aldrig känt dig utsatt? Inga resebyråer eller livlinor att ringa?

  • Maja
    Publicerad vid 15:59h, 03 februari

    Tack för att vi fick vara med på denna så inspirerande resa! Häpnadsväckande att se vilka enorma insikter som bara växte fram inom dig, som att förlåta sig själv för att hitta inre frid! Eckhart Tolle brukar hänvisa till Jesusordet ”Förlåt dem ty de vet icke vad de gör” och säger att det gäller lika mycket gentemot oss själva, dvs vi ska ha överseende även med oss själva eftersom vi helt enkelt inte vet bättre så länge vi inte vaknat upp … Denna visdom tog tag i dig på dessa uråldriga ghaterna, precis som den vid likbålen där du plötsligt blev varse om enheten mellan oss människor, så att dualiteten mellan ”mig och dom” samt liv och död bara försvann … Vilka otroliga insikter som Moder Ganges tycks ha gett dig i present, vidöppen som du var genom din modiga hängivelse till Indiens alla skatter och uppenbarelser!
    Önskar dig nu en riklig efterskörd!
    Kramar – Maja

    • Liselotte Erndin
      Publicerad vid 12:34h, 06 februari

      Det var precis det här jag menade med att detta skulle bli min kärleksresa med mig själv. Jag har burit på alldeles för mycket ansvar och skuld för saker som inte ens är mina egna. Detta har jag varit oerhört medveten om men inte varit färdig tidigare att släppa det. Jag hoppades att jag skulle nå dit på min resa – och det gjorde jag.
      I och med detta kom jag också närmare ett annat av Tolles budskap – att sluta tänka. Men utan grumlandet av skuld kunde jag inte ens närma mig.
      Nu har Ganges begravt detta åt mig och jag är oerhört tacksam över mitt mod att vänta tills jag själv var redo, utan att forcera, att jag väntade på min egen sanning.

      Kram på dig!

      Liselotte