Logga in

Register| Forgot Password?

Liselotte Erndin | Inget tidigare liv
15329
post-template-default,single,single-post,postid-15329,single-format-standard,ajax_fade,page_not_loaded,,qode-theme-ver-6.1,wpb-js-composer js-comp-ver-4.3.5,vc_responsive

Inget tidigare liv

18 Nov Inget tidigare liv

Hej på er!

Hur har ni det i höstvärmen? Tony är ute och rensar upp lite på innergården och där har vi bland annat haft pelargoner. Haha – de är finare än någonsin – den 18 november! Och har till och med knoppar! Vi har julklappar i vardagsrummet och pelargoner ute. Hur stört är det, då???

Pelargon

I helgen var jag alltså iväg. Först hos Biljana i Stockholm (den kvällen lämpar sig dock inte för tryck…) och på lördagen drog vi till Värmland. Där skulle vi alltså besöka vänner till Biljana men även träffa en kvinna som skulle ta oss tillbaka till tidigare liv.

Nu var det inte riktigt som jag trott. Jag hade fått för mig att det var mina tidigare liv det skulle handla om men så var det inte. Det gick ut på att gå tillbaka till förfäder, tidigare generationer och se vilka händelser där som påverkar mig i dag.

Tyvärr gav det mig inte särskilt mycket. Jag fick visserligen, bland annat, veta att det långt tillbaka i mitt släktträd var en bror och en syster som fick barn tillsammans… (kan ju visserligen förklara varför jag är så störd!!!).

Fick även veta att jag är tjurskallig och att det draget har rötter långt tillbaka samt att min längtan till hav beror på en förfader som tvingades flytta och bosätta sig inåt landet pga fattigdom. Han återsåg aldrig havet.

Detta var på mammas sida – jag fick välja en av föräldrarna.

Men nä – det gav mig inget. Biljana, däremot fick en del svar så det var ju ändå okej. Och Biljanas vänner var helt underbara – så det var en jättemysig helg ändå. Jättemysig.

Annars mår jag fantastiskt bra. Håller i veganmaten och mår otroligt bra av det.

Mina tumörer på halsen håller på att leva sitt eget liv lite grand. Först krympte de ju jätte mycket – minns ni? Sedan svullnade de plötsligt upp, gjorde ont för att sedan krympa igen. Så har de aldrig hållit på innan och jag tolkar det som att det nu faktiskt händer grejer där. De stretar emot, de små jäklarna.

Men gör det ni! Jag vinner ändå i längden! Ha!

 

Och i morgon, sörrni – har jag något att fira. Då är det ett år sedan jag fimpade min sista cigarett! Japp – ett helt år! (Här är det på sin plats med ljudliga hurrarop!)

Hur jag ska fira vet jag inte riktigt. Nån som har ett bra förslag?

 

Puss på knogen! ♥

Liselotte Erndin
lerndin@gmail.com
5 Kommentarer
  • katarina
    Publicerad vid 09:05h, 19 november

    Grattis 🙂 stort gjort att sluta röka. Firar gör man ju bäst med att köpa sej ett par snygga skor eller nåt annat snyggt..Det är man alltid värd 🙂

    • Liselotte Erndin
      Publicerad vid 11:46h, 19 november

      Hej Katarina!

      Ja, om man skulle gå på mina skoinköp kunde man tro att jag firar mitt rökstopp väääääldigt ofta! Haha! Men NÅT ska jag unna mig!

      Kram!

  • Janne
    Publicerad vid 08:10h, 20 november

    GRATTIS! Detta skulle du dock ha firat för många år sedan! Fast bättre sent än aldrig som pigan sa!!! Har du räknat ut hur mycket pengar du har sparat på dessa 12 månades tack vare ditt mycket kloka beslut?
    Ha det gott och väl!

  • Maja
    Publicerad vid 15:25h, 21 november

    När jag slutat min 35åriga rökarkarriär (för drygt 15 år sedan, efter att ha lärt mig meditera) blev mitt största nöje som icke-rökare att sälla mig till rökare för att omedelbart uppleva hur ofattbart fri jag var jämfört med dessa stackare som satt kvar i sitt beroende, febrilt upptagna med sina rökbestyr medan jag bara satt och njöt, njöt …! Allt kändes lyxigt, att kunna hålla ett glas med bägge händer i lugn och ro, att kunna bara sitta ”behovslös” och se mig omkring och kontemplera vårt kollektiva vansinne som så många av oss sitter kvar i utan att ens veta om det, att kunna njuta av mat och dryck inte bara som avbrott mellan ciggen utan som något alldeles speciellt med så mycket mera smak och eftersmak … Har aldrig stört mig vid andras rökning utan känner medkänsla och gemenskap och samtidigt denna oerhörda frihet som värmer hela kroppen!!!
    Önskar dig lika fina upplevelser på ditt stora ett-års jubileum!
    Kram – Maja

  • katarina
    Publicerad vid 09:32h, 25 november

    Nä nu är jag nyfiken på hur du firade ettårsdagen 🙂