Logga in

Register| Forgot Password?

Liselotte Erndin | När ska vi släppa prestigen inom cancervården?
15040
post-template-default,single,single-post,postid-15040,single-format-standard,ajax_fade,page_not_loaded,,qode-theme-ver-6.1,wpb-js-composer js-comp-ver-4.3.5,vc_responsive

När ska vi släppa prestigen inom cancervården?

26 Jan När ska vi släppa prestigen inom cancervården?

Goder afton, goder afton!

Har fått en kallelse till min käre Dr Snygg på måndag. Den traditionella läkarvården, alltså. Jag kommer ju inte att släppa kontakten med hematologen under min behandling med Anna, utan ser det som att de båda delarna kompletterar varandra.

I dag intervjuades jag i P4 Kalmar om min syn på cancervården och det faktum att man nu äntligen ska försöka komma tillrätta med att vården fungerar olika i olika landsting (vilket ju är befängt).

Samtalet kom dock att handla om en hel del annat med cancer. Bland annat tog jag upp vad jag anser om hur alternativa behandlingar bemöts inom vården.

Om du vill lyssna så gör det HÄR. Klicka på pilen högst upp. Inlägget ska komma i 38:e minuten.

Vi får väl se på måndag om Dr Snygg hört mig säga mitt hjärtas mening…

 

Det gör mig verkligen både ledsen och upprörd.

Var tredje människa drabbas i dag av någon form av cancer – vilket i förlängningen betyder att alla är drabbade. Om inte direkt så genom en vän eller släkting.

Så varför satsas det inte obegränsat för att lösa gåtan? Varför tänker man hela tiden så kortsiktigt? Jag kanske är ute och famlar här i saker jag inte har tillräcklig kunskap om men jag begriper inte detta!

Kortsiktigheten består ju i att kväva symptomen, när de uppstår. Behandlingar vid redan utvecklad cancer, alltså. Och hur mycket kostar dessa behandlingar samhället, om vi nu ska snacka krass ekonomi?

När jag googlar på frågan lite hastigt hittar jag ett reportage från Läkartidningen. Där kan man läsa att den totala kostnaden för cancer bland européer ligger på 1 100 miljarder kronor per år.

Etttusen etthundra miljarder kronor. Per år!

 

40 procent av det är vårdkostnader. Övrigt är förlorad arbetsinkomst osv.

Ettusen etthundra miljarder kronor. Per år!

 

Jamen, fattar ni? Det är siffror jag knappt ens kan uttala.

Och så anser man sig ha råd att rynka på näsan åt en yrkesgrupp (osteopater)som genom andra metoder vill vara med och lösa gåtan? I stället för att samarbeta och se om man med gemensamma erfarenheter och kunskaper kanske kan komma närmare en lösning?

Cancer är ju egentligen inte en sjukdom. Det är ett samlingsnamn för en lång rad sjukdomar där cellerna fått tuppjuck och börjar löpa amok, väldigt förenklat. Botar man den ena har man alltså på inget sätt botat en annan. Däri ligger ju en del av svårigheten.

Men låt oss för guds skull släppa prestigen i detta. Låt nya, alternativa tankar ta plats.

Låt oss försöka med något nytt! Det finns ett tusen etthundra miljarder anledningar till detta!

 

Jag vet att siffrorna för lång överlevnad och bot blir bättre och bättre. Och det är underbart. Men samtidigt så ökar ju antalet drabbade konstant. Var tredje får någon form under sin livstid.

Då är det kanske dags att tänka i nya banor? För som jag ser det har vi inte råd att inte göra det.

Eller?

Eller??????

 

I morgon ska vi prata om basiska och sura kroppar och vad du gör för att hitta rätt balans. Det finns nämligen indikationer på att cancer inte kan gro i en basisk miljö. Titta in här då!

 

Puss på alla era friska celler!

 

 

Liselotte Erndin
lerndin@gmail.com
2 Kommentarer
  • Josse
    Publicerad vid 07:42h, 27 januari

    Kan inte annat än att hålla med!
    En acceptans hade varit på plats. Sökte för många år sen till allmänvården för olika symptom, proven de tog var väldigt få och man fick ut väldigt lite av det. I samma veva fick jag möjlighet att skicka ett blodprov till Tyskland där jag fick en helhetsbild av hur min kropp mådde. Många bra ledtrådar!
    Tyvärr ingen läkare som kunde följa upp detta spår men om någon kunnat hade de nog påtalat att redan då var min kropp sur.
    I höstas opererade jag bort en tumör….
    Jag är helt övertygad om att det var en cellförändring som påbörjats då när jag sökte första gången och helt övertygad om att jag kunde gjort något tidigare om bara kunskap och samarbete funnits.
    Bra att du lyfter frågan. Lycka till!

  • Eva
    Publicerad vid 15:03h, 27 januari

    Ny har jag lyssnat på radioinslaget! Vad bra du var!