Logga in

Register| Forgot Password?

Liselotte Erndin | Sitter det i magen?
15070
post-template-default,single,single-post,postid-15070,single-format-standard,ajax_fade,page_not_loaded,,qode-theme-ver-6.1,wpb-js-composer js-comp-ver-4.3.5,vc_responsive

Sitter det i magen?

09 Feb Sitter det i magen?

Allå, allå!

Har haft lite blogg-timeout ett par dagar nu. Har förresten haft lite timeout över huvudtaget, helt enkelt för att det är vad jag har behövt just nu.

Det har ju varit lite mycket den senaste tiden.

Allt som händer är roligt men när jag kände att stressen tog över lusten valde jag att sätta stopp och bara fokusera på vad jag behöver, verkligen behöver.

För det finns ingen så kallad positiv stress. Stress är adrenalin och  kortisol som pumpas ut i kroppen. Stress är försämrade funktioner hos mage och tarmar, höjt blodtryck och blodsockerhalt.

Stress under en längre period är dåligt för hälsan, hur roliga saker man än gör. Punkt.

Så nu har jag backat. Tackat nej till vissa saker och tar mig tid att andas och vara här och nu. Bra där, Liselotte!

I fredags kom Anna Levinja, min osteopat, för ännu en behandling. Vi pratade mycket om just det där. Vad det innebär att vara uppe i varv under en längre tid. Speciellt vad det gör för immunsystemet.

Som jag skrev innan så gör stress att mage och tarmar skadas. Och hela 75 – 80 procent av immunsystemet sitter just i magen. 80 %! Då inser man att psyke och fysik verkligen hänger ihop, eller hur? Mår du dåligt skadas magen. Och skadas magen så påverkar det immunsystemet.

Och det är just immunsystemet vi vill hjälpa med den här behandlingen. Man kan enkelt säga att målet är att ge min kropp de allra bästa förutsättningarna för att fungera som den är ämnad – att själv läka det som blir sjukt. Och eftersom mitt immunsystem är nedsatt är magen en viktig del att ta tag i.

Jag har nästan alltid haft problem med magen. Den fungerar inte som den ska och då är det ju inte konstigt om immunsystemet påverkas, eller hur?

Anna sa också något annat. Hon gav mig hålla-in-magen-förbud. 

Japp, du läste rätt!

Jag har alltid haft komplex för min mage. Alltid. I hela mitt liv har jag skämts för min stora mage vilket har resulterat i att jag dragit in den.

Tittar jag på mig själv i helfigur är det magen jag ser. Och så drar jag in den. Hela tiden. Till och med när jag är ensam i soffan kan jag titta ned, se magen, och dra in den. Förmodligen gör jag detta mer eller mindre hela tiden.

Anna förklarade för mig hur tunntarmen då drar ihop sig. Den får inte den plats den behöver. Det så viktiga flödet i tarmen stoppas. Bland annat finns det i tunntarmen viktiga immunceller som bildar antikroppar. Den är alltså oerhört viktig för immunsystemet. Vill du läsa mer om detta kan du göra det HÄR.

Tänk er då att jag går och håller in magen och knycklar ihop denna tarm. Hindrar den från att fullt ut göra sitt jobb. Tänk er vad det kan ha haft för betydelse…

Jag blir mer och mer övertygad om att det ofta är vårt sätt att leva som skapar sjukdomar i vår kropp. Att vi på olika sätt berövar denna fantastiska kroppen möjligheten att läka sig själv.

Kan det vara så att jag själv gett cancern möjlighet att utvecklas genom att på olika sätt skada min mage?

 

Kanske är det så i mitt fall.

Låter det hemskt?

Så tänkte jag också först. Men å andra sidan finns det ju då möjlighet till förändring! Att i framtiden göra andra val för att hjälpa kroppen att fullt ut göra sitt jobb. Att eliminera de grogrunder som cancer trivs i och i stället skapa en miljö i kroppen där cancern inte trivs.

Då har jag ju faktiskt en möjlighet att själv påverka?!? Vore inte det helt fantastiskt?!?

 

Jag tror på det. Och jag ska börja med – att släppa ut magen.

 

Puss på magbullen!

Liselotte Erndin
lerndin@gmail.com
1Kommentar
  • Jan-Åke Nilsson
    Publicerad vid 12:54h, 10 februari

    Bra att du har mage att skriva om svårsmälta saker!