Logga in

Register| Forgot Password?

Liselotte Erndin | Skrivarkurs och polsk kärlek
15134
post-template-default,single,single-post,postid-15134,single-format-gallery,ajax_fade,page_not_loaded,,qode-theme-ver-6.1,wpb-js-composer js-comp-ver-4.3.5,vc_responsive

Skrivarkurs och polsk kärlek

23 Mar Skrivarkurs och polsk kärlek

Hej, alla underbara läsare!

Har haft lite bloggpaus ett tag nu.

Har behövt det – att bara var lite anonym, hänga i soffan eller planera saker som behöver planeras.

Har även lyckats klara av den där förbenade influensan som ju är så himla populär just nu – och jag vill ju liksom vara med på allt som händer – haha!

Nu är det i alla fall klart var jag ska hålla min nästa skrivarkurs och jag är jätteglad att berätta att det blir på Kläckeberga lantcafé!

Kläckeberga

Jag och Marika som driver Kläckeberga har skapat ett samarbete där jag håller kursen och hon står för all förtäring och de underbara lokalerna.

En första kurshelg är spikad till den 4 – 5 juli och anmälan kan göras på caféets hemsida om du klickar HÄR!

Ser verkligen fram emot att än en gång få skapa skrivlust och inspiration och denna gång i denna underbara miljö.

Det kommer att bli fantastiskt.

Så vill du unna dig en helg i kreativitet och skapande, att få i gång ditt skrivande och åka hem fullproppad med självkänsla och inspiration – då ska du boka in den här helgen. Åhhhhh, vad roligt!!!

 

Som ni kanske minns så är jag gräsänka.

Tony har snart varit borta i två veckor. Han luffar runt i Polen och befinner sig nu i sydligaste delen av landet, i staden och skidorten Zakopane. Där har han vandrat i berg, skapat fantastiska möten med människor och bara gjort det han älskar – vistas i natur, ätit gott, låtit kroppen arbeta under vandringar och sugit in – harmoni och livslust.

Det är så otroligt nyttigt för oss att ge varandra den här typen av frihet. Vi har ibland olika behov när det gäller resor och att våga släppa i väg den andre att bara vara för sig själv ger såna ringar på vattnet.

För det är ju ofta så – det mesta rullar på i slentrian.

Jobb, barn, aktiviteter, sopsortering och så den gemensamma semester. Men det är sällan man ger sig lugnet att bara vara med sig själv – och att faktiskt göra det som bara jag vill.

För Tony är detta en sådan resa. En resa helt på hans egna villkor. En chans att stanna upp och bara – leva.

Och jag får också tid. Att känna. Att ett tag bara få rå mig själv och vara helt egoistisk.Men också en chans att på riktigt allvar få börja längta. Längta så att det till slut skriker i kroppen. Och det gör jag nu.

 

För handen på hjärtat – hur lätt tar vi inte varandra för givna för att den andre bara ”finns där”?

Att se sin älskade göra det han älskar, trots att du inte är med – ger en respekt för den andres vilja och behov. Och en påminnelse om vad du har i ditt liv, hur värdefull han är…

Han kommer förmodligen till helgen. Förmodligen. Om det är det han behöver då.

Men det är underbart att bli påmind om att även när Tony befinner sig på en bergsvandring – i en helt annan värld än den här hemma och med kameran i högsta hugg för att föreviga allt det vackra – så finns tydligen en del av hans tankar och hjärta hos frugan i lilla Kalmar.

Det är Kärlek.

Tonysäääälek

 

 

Puss i halsgropen på er! ♥

Liselotte Erndin
lerndin@gmail.com
6 Kommentarer
  • Ekenäsliv
    Publicerad vid 22:45h, 23 mars

    Jaaaaaa, det är verkligen kärlek det <3
    Underbart med den nya skrivarkursen!!! Jag har så förbenat svårt att komma igång… Tror du känner igen, "ska bara först…"
    Kanske får jag lite lösningar på det hos terapeuten imorgon, det där med att släppa alla måsten..
    Sov gott!
    Kram Anna

  • Eva
    Publicerad vid 09:01h, 09 april

    Nej., nu måste du skriva ett inlägg igen snart. Jag har abstinens!

  • Eva
    Publicerad vid 09:02h, 09 april

    Nej, nu måste du skriva ett inlägg snart igen. Jag har abstinens!

  • Eva
    Publicerad vid 09:05h, 09 april

    Nej, nu måste du skriva ett inlägg snart. Jag har abstinens!

  • Eva
    Publicerad vid 09:06h, 09 april

    Ursäkta tjatet. Nåt vajsing med kommentarsfunktionen,. Såg inte ut som om jag skrivit nåt…..Så jag skrev igen. Och igen…

    • Liselotte Erndin
      Publicerad vid 19:11h, 12 april

      Nej då, Eva, inge vajsing! Jag måste å in och godkänna kommentaren och har inte varit inne alls på bloggen. Därför syntes inget. Men nu syns å andra sidan ALLA! Haha!