Logga in

Register| Forgot Password?

Liselotte Erndin | Som en apa i en bur!
15349
post-template-default,single,single-post,postid-15349,single-format-standard,ajax_fade,page_not_loaded,,qode-theme-ver-6.1,wpb-js-composer js-comp-ver-4.3.5,vc_responsive

Som en apa i en bur!

13 Jan Som en apa i en bur!

Hej på er i vinterkylan!

Nu är hon på plats i denna myllrande stad! Herrejissanes, vilken puls!

Jag har hunnit vara ute en del under dagen. Bara gått omkring och velat insupa atmosfären, liksom.

Vilket dock visade sig inte vara helt lätt eftersom jag blivit stoppad ungefär var hundrade meter… En svensk ensam kvinna väcker uppmärksamhet här – det kan jag säga. Jag har givetvis rejält med kläder och så men det spelar mindre roll. Indierna är nyfikna och de drar sig inte för att stanna mig för att fråga saker. Jag vet inte hur många tips jag fått om vilka gator som är säkra etc och det är jättefint. <3

När jag skulle ta en tuktuk till centrum var det exempelvis genast en indisk man där och prutade ned priset åt mig. Annars får ju turister betala mycket mer än indierna själva. Men nu kostade mig färden typ sex kronor. När jag åkte hem (utan hjälp av indisk man) fick jag betala mer än det dubbla. Och då hade jag prutat länge…

Men precis lika många som vill hjälpa, vill ju i stället sälja något och eftersom ordet ”Turist” lyyyyyyyyyyyser om mig är jag ett lätt byte – haha!

Det är häftigt här, utan tvekan. Ca 20 grader men väldigt fuktigt så det känns rätt varmt dagtid. Fast indierna själva har mössa. 😉 Och de är mycket intresserade av varför en ensam svensk kvinna är i Indien när hon är gift.

Eftersom jag blev stannad varje gång jag tog upp kameran blev det inte heller så många bilder tagna i dag. Orkade helt enkelt inte. Ska ta mig lite mer tid till det i morgon, när jag ska ta mig runt och kolla lite sevärdheter. Så ni får nöja er med en av anledningarna till att jag lockats hit – den indiska maten! För mig som är vegetarian är det himmelriket. Så. Jäkla. Gott!

Indienmat 1

Indienthe

 

Maten är väl inte så mycket att säga om förutom att det var skeeetgott. Efteråt fick jag te och två skålar. Det var anis och någon slags socker i dom. Jag skulle ta en näve av detta, äta det och sedan dricka teet. Det var tydligen ”bra för mig”, sa servitören. Det märkliga var att jag var den enda på restaurangen som fick denna anisblandning så jag undrar vad det var han tyckte jag behövde hjälp med… Gott var det i alla fall. Och medans jag drack stod det typ sju servitörer runt och väntade på mitt omdöme! Haha – lite så har jag det!

Som sagt – det är en häftig stad och jag är glad och tacksam att jag är här just nu.

Men jag skulle inte vilja stanna länge. Det är ju inte det hektiska jag söker, utan lugnet.

Så på lördag, eller kanske redan på fredag, drar jag vidare. Troligen åker jag då till staden Agra, där Taj Mahal ligger. Ska försöka ta mig till tågstationen i morgon och se om det finns biljetter till fredag. Har nu förstått att man tydligen måste vara ute flera dagar i förväg när man vill ha tågbiljett. Bra lärdom.

Nu ska det bli spännande att se om jag får iväg det här inlägget eftersom deras wi-fi är ungefär likadant som på andra ställen i världen. Det gör liksom lite som det vill. Och allra oftast vill det inte alls. Typ.  Så håll tummarna.

 

Namaste

och puss på örsnibben!

Liselotte Erndin
lerndin@gmail.com
2 Kommentarer
  • Lena
    Publicerad vid 21:16h, 13 januari

    Ska bli kul att följa dig på din fantastiska resa.
    / Lena , Växjö

  • Janne
    Publicerad vid 22:00h, 13 januari

    Sluta aldrig att skriva, Liselotte!
    Hässleholms Janne