Logga in

Register| Forgot Password?

Liselotte Erndin | Vemod och glädjefnatt!
15576
post-template-default,single,single-post,postid-15576,single-format-standard,ajax_fade,page_not_loaded,,qode-theme-ver-6.1,wpb-js-composer js-comp-ver-4.3.5,vc_responsive

Vemod och glädjefnatt!

16 Nov Vemod och glädjefnatt!

Hej på er, alla härliga!

 

Vi bor i torpet den här veckan, eftersom våra golv, innertak och trappa renoveras. Vi lyckades pussla ihop det med golvläggare, målare och snickare så att vi inte behöver dra ut på det mer än nödvändigt så nu avlöser de varandra och så kan vi åka hem på söndag.

 

Lite trixande med all skjutsning till skola m.m. men efter den här veckan är äntligen nedervåningen klar!

renovering

 

November, hörrni… Vanligtvis brukar jag tycka att denna månad är årets riktiga bottennapp. 30 dagar som helst bara ska flyta förbi obemärkt.

 

Men inte i år. Jag vet inte varför men just i år omfamnar jag dimman, det gråa, den drypande fukten och – vemodet.

För det finns ju ett vemod med november – en kompakt tystnad och tyngd och nästan lite sorgsenhet som är typiska för just denna månad.

Och i år tycker jag plötsligt att allt det där är vackert. Bara för att det finns, liksom. Bara för att jag är tacksam över skillnaderna, skiftningarna. Jag vill vara glad och sprudlande. Men jag vill också få vara vemodig och tyst. Som november.

Det är okej att känna så också. Ja, det kan faktiskt vara rätt befriande att få känna vemod och tyngd. Så det så.

vaderkvarn

 

Men i måndags fick jag i alla fall lite glädjefnatt. Riktigt äkta julglädjefnatt.

Man kan ju klaga över att pyntet kommer ut för tidigt i affärerna, eller hur? Varenda år känner jag lite likadant – jag hinner inte med! Det är inte dags för tomtar och stjärnor än för det var ju nyss sommar!

Men i måndags när jag var på EKO och plötsligt fann mig själv på julavdelningen, omgiven av allt glittrande juligt, då blev jag bara så innerligt skrattlycklig!

julgladje

För det är ju så in i bövelen VACKERT med allt detta glimmande! Så livsbejakande, färgrikt och alldeles, alldeles… underbart…

Så jag stod där, mitt i allt, och bara njöt. Kände mig glad, ville dansa lite och log med hela kroppen.

Jag älskar julen – eller rättare sagt – tiden innan jul. Själva julafton bryr jag mig egentligen inte så mycket om men tiden innan… Åh, vad mysigt det är!

I år ska jag ge mig ut extra mycket. Dricka glögg och julkaffe, äta lussekatter på café. Och bara vandra runt i underbart vackra jul-Kalmar. Frossa, ska jag. Julfrossa!

Vemod och eftertanke i november.

Glitterglädje och skönhet i december.

Jag äääälskar våra årstider!

 

I kväll är det körövning. Nästa helg sjunger vi inne i Kalmar vid tre tillfällen, bland annat på Larmtorget på lördag 13.30. Ska bli så kul att äntligen få presentera min Joyvoicekör för allmänheten!

 

Puss i pannan! ♥

 

 

 

Liselotte Erndin
lerndin@gmail.com
2 Kommentarer
  • Eva
    Publicerad vid 15:45h, 17 november

    Läst deckarna från Öland? Nattfåk och Rörgast av Johan Theorin? Får samma känsla när jag läser din blogg om fukten och vemodet – som när jag läste dom.

    Det är väl det november är till för – man ska gå in i mörkret ordentligt innan man kan tända på ljusslingorna i december.

    Hörs!

    • Liselotte Erndin
      Publicerad vid 22:25h, 17 november

      Nattfåk har jag läst och någon annan av Johan Theorin. Gillar böckerna skarpt!